Skyddsobjekt

Vad är det som gäller?

Inom landets gränser finns många samhällsviktiga funktioner som är av stor eller avgörande betydelse för landets säkerhet. Dessa funktioner kallas för skyddsobjekt och är något som bör hållas i det tysta, men vad är ett skyddsobjekt för något egentligen? Denna artikeln är ämnad att klargöra detta i detalj och några punkter som specifikt kommer att tydliggöras är vad som gäller vid ett skyddsobjekt, hur det framgår att en anläggning är ett skyddsobjekt, och påföljderna av röjning av skyddsvärd information.

 

1. Vad utmärker ett skyddsobjekt?

Skyddsobjekt är benämningen på byggnader, andra anläggningar och områden eller objekt som enligt skyddslagen (2010:305) kan behöva ett förstärkt skydd mot sabotage, terroristbrott, spioneri samt i andra fall röjandet av uppgifter som rör totalförsvaret, och grovt rån. Sådana anläggningar kan exempelvis vara Försvarsmaktens anläggningar, flygplatser, kraftverk eller vanliga poliskontor. Utöver tillträdesförbud så kan genom särskilt beslut förbudet förenas med förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. En mer sällsynt variant är att tillträdesförbudet ersätts med avbildningsförbud, eller förbud mot badning, dykning, ankring eller fiske. Det kan förekomma när tillträdesförbud inte är nödvändigt för att tillgodose skyddsbehovet.

 

Oftast går det att urskilja ett skyddsobjekt på de gula skyltarna som sedan 90-talet är rektangulära och sitter vid anläggningarna, men inte alltid! Enligt skyddslagen (2010:305) så ansvarar den som äger eller nyttjar skyddsobjektet för att upplysning om beslutet om objektet lämnas genom tydligt skyltning eller på annat sätt. För att ta reda på vilka alternativa metoder som kan användas så ställdes frågan till den juridiska avdelningen på Försvarsmakten, som gav följande svar:

 

Enligt 22 § skyddslagen (2010:305) ansvarar den som äger eller nyttjar ett skyddsobjekt för att upplysning om beslutet om objektet lämnas genom skylt eller på annat sätt. Ansvaret för att lösa uppgiften fullgörs av den organisationsenhet till vilken skyddsobjektet hör. Andra sätt att lämna upplysning kan t.ex. vara genom utsatt bevakning eller genom meddelande i lokal press.

 

Detta betyder således att det inte behöver framgå på plats vad gäller beslutet om ett skyddsobjekt. En anläggning kan fortfarande vara ett giltigt skyddsobjekt även om det saknas skyltar eller annan upplysning. Detta är även något som Försvarsmakten bekräftar vid senare förfrågan.

 

Eftersom det får förekomma skyddsobjekt där beslutet inte framgår på plats så väcker det frågan hur en vanlig civilperson ska få vetskap om skyddsobjektet. Hur ska förbuden respekteras när det inte finns någon vetskap om skyddsobjektet? I ett försök att bringa klarhet i frågan så presenterades för Försvarsmakten ett scenario där en ovetandes naturfotograf påträffas vid ett skyddsobjekt med fotoförbud. På plats framgår den grönmålade kassunen inte som ett skyddsobjekt med fotoförbud och kassunen visar sig ha fastnat på naturfotografens bilder. Är det i så fall naturfotografens skyldighet att ta reda på om objektet får fotas innan bilden tas? Försvarsmakten gav följande svar:

 

Nej, i allmänhet och vid den specifika situationen föreligger inte en sådan skyldighet. Om fotografering sker, obeaktat vetskap om skyddsobjekt eller ej, kan ändock åtal väckas och påföljd meddelas då brottet både kan bero av oaktsamhet eller uppsåt.

 

En vanlig civilperson kan alltså bli åtalad för att trotsa förbuden vid ett skyddsobjekt där beslutet om skyddsobjekt inte framgår. Inte heller finns det i allmänhet någon skyldighet att ta reda på vad det är för anläggning innan något av förbuden trotsas, exempelvis förbudet mot fotografering.

 

2. Bevakning och befogenheter

Bevakningen av ett skyddsobjekt skiljer sig markant beroende på skyddsobjektets karaktär, det vanligaste är ronderande bevakning men även stationär bevakning förekommer. Bevakningen får skötas av polismän, militär personal eller annan särskilt utsedd personal. Är det inte en polisman som bevakar skyddsobjektet så benämns personen för skyddsvakt. Inom och i närheten av skyddsobjektet har skyddsvakten samma befogenheter som en polisman att gripa den som kan misstänkas för spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån eller förberedelse till sådant brott. En skyddsvakt får dessutom ta i beslag föremål som en misstänkt fört med sig till skyddsobjektet. Detta gäller dessutom om den misstänkte är på flykt från skyddsobjektet.

 

För att söka efter föremål som kan tas i beslag eller om det behövs för bevakningsuppgiften så får den som bevakar skyddsobjektet besluta om kroppsvisitation, samt undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg. Den som bevakar ett skyddsobjekt får också avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta en person inom eller vid skyddsobjektet om personen överträder något förbud, vägrar att på begäran lämna uppgift om namn, födelsetid och hemvist eller lämnar uppgifter som antas oriktiga. Tillfälligt omhändertagande får dessutom ske om personen vägrar underkasta sig kroppsvisitation, eller vägrar finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg.

 

Den som uppehåller sig vid eller vill ha tillträde till skyddsobjektet är skyldig att på begäran av den som bevakar skyddsobjektet uppge namn, födelsetid, hemvist, underkasta sig kroppsvisitation, samt finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg som medförts till platsen.

 

Utöver den ovannämnda bevakningen med skyddsvakter eller polismän så förekommer det att ett skyddsobjekt är bevakat med larm (exempelvis sensorlarm eller marklarm) när det är obemannat. Dessa larm är inte allt för sällan anslutna till en central i närheten, vilket betyder att polismän eller skyddsvakter kan vara på plats inom ett par minuter. Utöver detta så förekommer även bildbevakning.

 

3. Påföljder av förbudsöverträdelse

Enligt skyddslagen (2010:305) så döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbuden vid ett skyddsobjekt till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken. Det är viktigt att komma ihåg att förbuden inte bara gäller på plats utan även hemma framför datorn, något som Försvarsmakten är väldigt tydliga med:

 

Om det kommer till Försvarsmaktens kännedom att ett misstänkt brott mot skyddslagen har skett lämnas anmälan därom till polisen. Det gäller oavsett om gärningen har observerats invid/inom ett skyddsobjekt eller om inhämtad skyddsvärd information sprids på annat sätt.

 

Således vore det befängt att föra en öppen diskussion om skyddsobjekt, inte minst på internet där vem som helst kan ta del av informationen. Ett frekvent förekommande argument för öppen diskussion är att främmande makt redan vet om allt som diskuteras, men det gör det knappast berättigat att strunta i förbuden. Det är som att skjuta sig själv i foten när en försvarsintresserad person röjer försvarets anläggningar, till vilka man ägnat sitt intresse.

 

Ägnar man sig åt att föra diskussion om skyddsobjekt så bör man fundera över vilka som faktiskt kan ta del av informationen som man sprider och ens egna identitet. Det är nämligen förekommande att Försvarsmakten får allmänna tips om personer som bryter mot förbuden. Man kan tänka sig att Försvarsmakten även jobbar på egen hand för att motverka spridning av skyddsvärd information, men detta var något de inte ville kommentera i sitt svar:

 

Det föreligger inte en skyldighet för allmänheten att särskilt meddela Försvarsmakten om misstanke kring spridande av skyddsvärd information. Däremot är det förekommande att Försvarsmakten får – på frivillig grund – information av allmänheten rörande olika typer av iakttagelser.

 

Lämnas oriktiga eller vilseledande uppgifter för att få tillträde till ett skyddsobjekt döms personen till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.

 


Denna artikeln skrevs av Richard Dahlgren med hjälp av Försvarsmaktens juridiska avdelning, samt uppgifter ur skyddslagen (2010:305). Samtliga läsare uppmanas att själva läsa skyddslagen, respektera de förbud som gäller vid skyddsobjekten och om de inte framgår fråga de som äger eller nyttjar skyddsobjektet vad som gäller i det specifika fallet. Röj inte skyddsobjektet och de som ställer upp med livet som insats för din skull när det väl gäller.

5 comments

  • Lars Erik Bergqvist 21 oktober, 2016   Reply →

    BRA !

  • Henrik 6 januari, 2018   Reply →

    Dessvärre har Försvarsmaktens juridiska avdelning fel, och hävdar de fortsatt rätt bör de hänvisa till lagstöd och/eller prejudicerande domar!

    Ni bör vara försiktiga med den här informationen då den med största sannolikhet är felaktig!

    Läs regeringens kommentar i remisserna till skyddslagen 2010:305 där klart framgår att skyltning är krav och allmänhetens rätt att få veta går före sekretessen.

    Tycker personligen att det inte ska vara så, men nu är det det och då får vi rätta oss efter det!

    • Richard Dahlgren 6 januari, 2018   Reply →

      Hej Henrik,

      Av just denna anledning står det såhär i slutet av artikeln: ”Samtliga läsare uppmanas att själva läsa skyddslagen, respektera de förbud som gäller vid skyddsobjekten och om de inte framgår fråga de som äger eller nyttjar skyddsobjektet vad som gäller i det specifika fallet”.

      Syftet med artikeln är att presentera vad som står i skyddslagen och försvarsmaktens syn på denna. Någon juridisk bedömning har vi varken möjlighet eller kunnande till att göra.

  • Markus Dahlberg 4 februari, 2018   Reply →

    Hej! Kan skyddsobjekt bevakas av annat än skyddsvakt, dvs ”vanlig” vakt från något lokalt vaktbolag?

    Dvs måste det vara skyddsvakt, eller är det upp till anläggningsägaren?

    • Richard Dahlgren 4 februari, 2018   Reply →

      Hej Markus,

      Den som bevakar ett skyddsobjekt benämns skyddsvakt, om det inte är en polisman som utför bevakningen. Skyddsvaken kan vara särskilt utsedd personal, polismän eller militär personal.

Leave a comment